Framgång = offring

Igår åkte jag och mamma alltså till Nacka akutmottagning där en komisk, brytande läkare tog emot.
Med Bröderna Fluff-move, fastslog han att det var halsfluss. (-HELIGA HALSFLUSS!)
Så vi körde bilen mot Nacka Forum där jag stannade kvar i bilen medan mamma drog kosan mot apoteket för att hämta mitt penicillin.

Sedan på kvällen åkte hon hem till Karlstad, och nej hon är inte grym och hjärtlös som bara lämnade mig, utan det var jag som sa (gurglade) att det var okej.

När jag vaknade imorse gick jag upp för att ta min tablett, tog en klunk vatten och ja... Det skulle jag inte ha gjort.
Hälften åkte upp och ut genom näsan medan resten höll på att kväva mig, eftersom det fastnade i halsen och täppte till min andningsväg. En sekund senare hade jag dock lyckats spotta/släppa ut allt så jag kunde andas igen. Lyckades dock på något sätt svälja tabletten, och det var ju det som var meningen.

Fick sedan hålla mig till att dricka en halv tesked vatten åt gången, som jag var tvungen att svälja tre gånger för att få ner. Likaså med saliv.

Fast, den som har tålamod... Nu 19.00-tiden, så kan jag:

• Dricka vatten (i munfulla mängder)
• Dricka Godmorgon Ekologiska juice (ingen annan juice existerar)
• Dricka filmjölk (i vilken mängd som helst, med viss risk för att kräkas sen om det blir för mycket)
• Tada: Äta en Skogaholmslimp-macka med smör och ost! (Största framsteget sedan jag föddes)

Så, jag är på bättringsvägen!
Men...
Det finns ju alltid en hake, och i detta fall blev det en offring från min sida.
- Min talförmåga.
I och för sig, jag pratar inte längre som en blandning av E.T., Gollum och JarJar, men jag pratar inte alls.
Ingen skola för mig imorgon alltså.

Nu ska jag kolla Lilla Kycklingen, tidigare kollade jag Svärdet i Stenen och Hajar som Hajar.