Klart man hänger med!

ÖRK
I dag var det dags för den traditionella fotbollsmatchen mot Norrstrandskolan.
Jag ville, men skulle egentligen inte vara med. Alltså, jag gillar att spela fotboll, men är varken i form eller öhm, har tränat nåt sånt på länge. Spelar dessutom bättre med någon jag känner, typ Lisa eller Rebecka. (Julia och Erica så klart också...) Och ingen av dem skulle vara med.

Men så gick jag och Rebecka förbi i förrgår när de hade samling för de som ville vara med, oså av någon anledning (undrar vilken...) så satt jag helt plötsligt där och skulle vara med.
Senare insåg jag vad jag gett mig in på. Uh, helvete. Jag är ju liksom inte ens bra på det här.

Väl där på matchdagen hade jag inte lyckats peppa upp motivation trots personlig coach (Oscar) och diverse remixade låtar med hög bas hemma.
Jag röstade fortfarande för förslaget att jag skulle stå topless bakom målet och distrahera det andra laget. När jag lite för högt förslog det fick jag hela lagets uppmärksamhet. (Kanske borde bli lagkapten/coach?)
Kom sen på att jag kanske inte bara skulle distrahera det andra lagets manliga (kvinnliga också kanske...) spelare...

Väl ute på plan gjorde jag sååå bra ifrån mig - naat. Way much roligare att kolla ner i backen.
Dessutom verkade ingen vilja spela på vänsterkanten. Jag ville ju bråka lite... Attans.
Sen, äntligen (!) kom det en kille, med boll(ar), och jag "hehehehe" på honom, använde mig av attacken 'sylvass armbåge ut', knuffade, och sköt bort bollen och "eh vadå dommarn, jag knuffade honom inte alls i ryggen?" (hallå, jag är ju tjej...)

Vi vann med 3-2.
(Helt min förtjänst.)