typ så känner jag nu ja. And it totally sucks.
Tänk att bara springa fram och krama om och viska 'jag är kär i dig' och allt skulle funka sen.
Tänk.
Fatta läget:
Han är den otippade.
Jag är ingen för honom.
Sen har jag Sthlm.
Sen har jag ingen.
Jag har sommaren.
Hej otippat par, not the perfect match, bråkar all the time (nej han är inte min bror) och bla bla.
Det går öööver, aah juste. Hope so.
Varje gång jag ser honom då? Mhm, visst.
Inte nog med att jag skaffade mig en vanlig blogg, jag börjar även skriva som en kärlekskrank förskoletjej utan framtänder.
Jag skiter i det nu, han är liksom överallt. Måste få ur mig lite, just nu vill jag bara ut och springa.
Ge mig honom! Och ett fungerande distansförhållande och aldrig mer kärleksbekymmer och urk, underbart att bli gammal sen och skratta åt vilka "problem" man hade.
Nu: killproblem
Då: killproblem
Just nu känns denna bild väldigt passande, så den får avsluta.
(Och ja, det där är jag. På Arvikafestivalen förra sommaren. Charmigt till tusen, not!)
2 kommentarer:
I know the feeling.
SMS:ade han igen inatt, om möjligt ännu mer patetiskt än i fredags. Han insåg väl att jag skulle ta livet av mig om han inte svarade, så jag fick typ det här: jag behöver inte oroa mig, han har väldigt mkt just nu men vi kan ju hålla kontakten (mhm, visst), och sen vet man ju aldrig...
Behöver jag ens säga att jag grät?
Hallå :P
Min msn: nille_dackell@hotmail.com
Skicka en kommentar